Om mig

Livet

Ur mitt perspektiv

Foto: C Larsson

Svaret kom tillslut

 

Det var av en tillfällighet vid ett besök hos en naprapat som jag, 21 år gammal, fick veta att något faktiskt inte var som det skulle med mina muskler kring skuldror och bäcken. Några remisser senare satt jag och pappa hos en Neurolog på KS och fick beskedet att jag med största sannolikhet hade diagnosen LGMD, en sorts muskelsjukdom som långsamt försvagade mina muskler. En ärftlig, kronisk och progredierande muskeldystrofi som kunde bekräftas med hjälp av en muskelbiopsi. De tog en liten bit av min högra lårmuskel som skickades för analys till Helsingfors.

 

Resultatet bekräftades och plötsligt satt jag med svaret jag letat efter under så många år. Svaret jag önskat jag hade haft till alla mina gymnastiklärare som inte velat tro mig när jag försökt förklara att något var fel, att jag gjorde så gott jag kunde, att jag faktiskt varken var lat eller bekväm. Jag föddes med en genetisk muskelsjukdom som långsamt försvagade mina armar och ben.

 

Svaret väckte självklart också nya frågor och nu började min resa och sökandet efter alla nya svar. Vill du läsa mer om min resa genom livet och sökandet efter mig själv och alla svar så kan du fortsätta vidare till min blogg. Den är bara ett klick bort.

Från början

 

Diagnosen är väldigt ovanlig och både mamma och pappa måste vara bärare. Så var det i mitt fall utan att någon hade en aning. Varken mamma eller pappa var ju sjuka. Själv visade jag inga tydliga symptom som barn men jag kände att något var fel. Jag var alltid sämst på gympan i skolan i allt som krävde fysiska prestationer. Jag kände mig sämre än mina klasskompisar och hamnade i utanförskap. Det tog många år innan jag fick min diagnos. År kantade av ett ständigt sökande från min sida efter förklaringen till varför jag inte kunde springa lika bra som mina kompisar eller hoppa höjd, längd eller stöta kula. Varför?

Tel : 070-974 07 08

E-mail: epost@majaekman.com